SUCCÉ FÖR SANDRA MARIELLE OCH ROGER BERG SWING EXPLOSION MED MONICA Z-PROGRAM

Sandra Marielle Hansson-Cehic, en av de tre Roger’s Sisters i Roger Berg Big Band, har haft ett nytt projekt på gång med en ”nedbantad” upplaga av bigbandet Tillsammans tolkar de Monica Zetterlund och räknar med att senare släppa såväl ett antal singlar som ett album samt en streamad konsert i samband med den uteblivna Malmöfestivalen.

– Idén kom från vår basist Lasse Lundström som turnerat med Monica. Idén var att göra hennes i Sverige kanske lite bortglömda album ”The Lost Tapes” från 1960 som spelades in i Bell Sound Studios, New York med musiker som Zoot Sims, Thad Jones och Bill Evans, sa Sandra inför premiärkonserten.
– I vintras sjöng jag på en tillställning där även Slottsträdgården-kaféets ägare fanns och han tyckte då att jag skulle göra ett program på Monica Z-tema.

Bild: PETER KASTENSSON

Detta var bakgrunden och en härlig sommarkväll den 24 juni var det förväntansfull premiär inför en fullspikad trädgård. Förstås med ”Corona-korrekta” avstånd mellan borden!Jag hade dum som jag är inte beställt plats men hade turen att få en återbudsplats i trevligt sällskap av bl a Sandra Marielles mamma Ammi som både agerade påkläderska vid dotterns flerfaldiga dressombyten och bjöd på skjuts hem.
Under två set bjöd Sandra Marielle på ”Monica Z-musik” som inte var så ofta hörda – What Can I Say, He ́s My Guy, You Look Like Someone, Nature Boy, Come Rain Or Come Shine och I Can ́t Give You Anything But Love. Men också det som folk kunde nynna med i – Trubbel och inte minst Sakta vi gå genom sta’n (Nat King Coles Walking My Baby Back Home) med en fenomenal Lasse Lundström spelande ”walking bass” på det gamla ”Jerle-instrumentet” som han fått överta från Harry Arnoldsbasisten Jerle Lindblad. I Monicas Vals hade Lasse Lundström plockat fram Bill Evans originalarr liksom i Lasse Fernlöfs filmsuccéhitfrån Hasse & Tages Att Angöra En Brygga.

Kvartetten med Roger Berg som primus vid trummorna var saxofonisten Mattias Carlson, nämnde basisten Lasse Lundström och pianister Mats Nilsson.  Som samtliga också är givna huvudfigurer och efter inledande Jazz Me Blues bjöd på bl a Richard Rogers-klassikern Have You Met Miss Jones? i Mattias Nilsson-arr med lite variationer och Roger Berg briljerade naturligtvis i Gershwins The Man I Love. Ack Värmeland Du Sköna i arrangemang av Bengt Hallberg för Stan Getz kan inte bli ljuvare än Lasse Lundströms bas beledsagad av Mattias Carlsons sköna sax i den nedåtgående solen över Slottsträdgården.
Innan hemgången kunde vi alla med Sandra Marielle och Monica Zetterlund (och Povel Ramel) konstatera att Underbart Är Kort med Lasse Lundströms harmonier.

Text: PETER KASTENSSON
Bilder: Ulf STJERNBO

En hälsning från Harry A-stipendiaten Mattias Nilsson i brasiliansk karantän

2013 fick pianisten Mattias Nilsson Harry Arnold-stipendiet på 10.000 kronor. Han har som autodidakt, självlärd, musiker turnerat världen runt men sitter sedan mars i år fast i karantän pga av Coronan, covid-19-viruset, i Brasilien! Vi når honom i São Paolo där han bor med sin förlovade Karina (bilden) hos hennes mamma.

När han tillsammans med amerikanska jazzsångerskan Sharón Clark gjort en konsert i Moskva var han hemma i Malmö och packade om för två veckors vistelse i Brasilien. Så bröt Coronan ut och de flyg han skulle vidare med för konserter i Wien, Prag och Brno blev inställda.
– Sedan den 4 mars är jag mer eller mindre fast i São Paolo och alla sommarturnéer är inställda, berättar Mattias Nilsson.
– Men på grund av Coronan har myndigheternas kontroll av hur länge man får visats i landet legat ”på vänt” och eftersom jag fått en s k ”stable unit” med familjen får jag nu resa ut och in i landet.
Sedan Karlskrona-födde Mattias Nilsson, som blir 40 i höst, började spela piano som fyraåring och redan åtta år gammal fick ackompanjera sångerskan Sonja Stjernquist har mycket hänt. Hans far Jan-Åke Nilsson blev hans första och faktiskt enda lärare vid pianot och Mattias tackade faktiskt nej till en plats på Malmö Musikhögskola. Han ville prova sina egna vingar och man hade tidigt kommit underfund med att han hade en unik improvisationsförmåga.
Hans musikaliska förbilder är dock många. Han har förutom sin far Jan-Åke nämnt Oscar Peterson, Art Tatum, Brad Mehldau, Bengt Hallberg, Vladimir Horowitz, Dave McKenna, Frank Sinatra, Johnny Hartman med flera.
Vi nämnde hans resor. Han har förutom i Sverige spelat i 31 länder sedan 2004 – Danmark, Norge, Island, Estland, Lettland, Ryssland, Storbritannien, Tyskland, Italien, Österrike, Frankrike, Polen, Tjeckien, Republiken Kosovo, Grekland, Rumänien, Bulgarien, Spanien, Nederländerna, Kroatien, Turkiet, Tanzania, Zanzibar, Zambia, Egypten, Gran Canaria, Sydafrika, Taiwan, USA, Brasilien & Chile. Enbart förra året besökte han Danmark, Island, Estland, Tyskland, Frankrike, Tjeckien, Grekland, Rumänien, Bulgarien, Kroatien, Sydafrika och Brasilien.
Troligen är ingen svensk jazzmusiker, kanske inte i världen, så berest som Mattias Nilsson. Och han är en selfmade man även på den punkten. Han har ingen agent eller manager som ska ha betalt. Heller inga bidrag från några kultur/konstnärsnämnder. Han har sökt, men för döva öron och blinda ögon. I en tidigare intervju (Mats Hallberg i Kulturbloggen.com) har han sagt så här:

Mattias Nilsson & Thiago Alves – All of Jazz, São Paulo

”Ända sedan jag började frilansa har jag valt att gå den långa hårda vägen; i livets skola där skyddsnät saknas. Jag har heller ingen undervisning att falla tillbaka på, vilket jag tror gjort att jag utvecklat en naturlig överlevnadsinstinkt, en kreativ sådan. Det innebär att du måste lära dig vad du behöver för att ta dig vidare till nästa nivå, utan att vara beroende av bidrag. Skulle bidrag ha beviljats hade jag nog softat mer, kanske inte utvecklat samma driv som behövs för att klara sig. Det är mest på senare år som jag sökt medel för att komma bort från en del av stressen kring ekonomi, önskat slippa att betala resor från gaget och så vidare. Strategin internationellt har bestått i att besöka olika städer i Europa, hänga med rätt människor, träffa musiker, gå på jamsessions, hålla kontakter och följa upp. Nu kan jag när som helst åka till Wien, Paris eller Berlin och spela om jag känner för det. Man måste helt enkelt investera en del initialt, också pengar, för att i slutändan gå med plus.”

Famiglia Mancini, São Paulo (Walter Mancini har ett flertal restauranger på där ett 20-tal anställda musiker spelar jazz och brasiliansk musik. Mattias satt in och nu finns hans namn på väggen ovanför baren tillsammans med ett flertal andra musiker som också besökt restaurangen, ex. Paul Smith, Mark Murphy, Joe Lovano m.fl.

I São Paolo hann han med två konserter tillsammans med brasilianska musiker innan det mesta stängde ner. Men framtiden är av kända skäl synnerligen oviss.
– Till Sverige beräknas jag återkomma nästa år, avslutar Mattias.

Text: PETER KASTENSSON
Privata bilder